~
Egentligen borde jag gå och lägga mig. Men jag drar mig alltid för det när jag är hemma själv. Just nu är Tony på läger och kommer inte hem ikväll/natt. Det spelar ingen roll. När han ska komma hem sent (typ före midnatt) brukar jag vara vaken och vänta, om jag inte ska upp dagen där på, bara för att inte gå till sängs själv. Och nu vill jag vara så trött att jag somnar bums, typ. Det är en sådan där grej, Jag tycker inte om att sova själv/ensam. De nätter jag sovit själv i ett hus kan räknas på ena handes fingrar. I alla fall så länge jag bodde hemma. Sov min första "ensamnatt" sommaren 2009. Men vi var å andra sidan fem stycken som kunde vara hemma. Nu är vi bara två och då har det blivit lite fler nätter.
Den här våren har jag haft ett minimalt scoutengagemang. Jag kände i höstas när jag började plugga och fortsatte vara ledare i Trekungakåren, Kungälv, att det var jobbigt att vara hemifrån 12-13 timmar på en dag. Plus pendlingen till Kungälv. Så då sa jag upp mig från ledaransvar. Och det har känts så himla skönt. Eftersom jag vill fortsätta tycka att scouterna är det bästa som finns har jag bestämt mig för att vara rädd om det. Därför gör jag bara det som är kul. Åka på årsmöten, papperscouta och läger. Sedan mitten av mars är jag ledamot i Tölö scoutkår (igen), vilket känns bra för då får jag fortfarande kalla mig för aktiv scout. Och så tänkte jag åka med på kristihimlägret denna helg, men bara fredag och lördag. För då är det aktiviteter. Jag slipper med andra ord bygga och riva lägret. Har blivit så bekväm och lat det senaste, vill sova bra och så där. Tänkte att en natt ute räcker. Men nu verkar jag ha åkt på någon form av förkylning. Började som lätt halsont igårkväll, men är nu även snuva, rinnande ögon och lite ont i kroppen. Jag har ingen feber och har orkat vara igång hela dagen. Tror att jag skulle fixa läger imorgon och på lördag, bara jag fick sova hemma. Det är en timmes bilresa, enkel väg, till Sparreviken. Så i nuläget lutar det åt att jag stannar hemma imorgon igen, för att bara vara med på lägret lördag dag. Vilket kan räcka och kännas bra. Bortsett det där från att jag får sova ensam flera nätter. Det gillar jag inte. Plus att jag inte har någon att prata med. Har ett visst pratbehov varje dag. Det är jobbigt när jag inte pratar av mig. Då behöver jag prata ikapp sen. Typ.
Annars tänker jag mest på min B-uppsats. Den ska lämnas in 25 maj. Det är om tjugo dagar. Om ni inte hör något, så vet ni varför.