Blommande trädgård

Trots att det är mer än tio år har gått sedan farmor och farfar flyttade ifrån detta hus med sin trädgård finns fortfarande spar av dem kvar. Det finns flera blommor som blommar på gräsmattan och i häcken. Dessutom har jag flera stycken på gång - har förstått luktärt, ranunkel och solrosor. Samt en del andra växter, plus sådant som ska direktsås i landet när det är färdigt. Så pepp!
 
 
Det finns åtta röda tulpaner som blommar - och hjortarna har inte ätit upp dem!
 
 
På gräsmattan blommar svalörten just nu. Vårlöken och skillan har i det närmsta blommat över nu.
 
 
Forsythia - denna gula buske! Innan musöronen på björkarna slagit ut och lönnarna blommat stod denna i full blomsterprakt. Hoppas att den blommar länge än!
 
 
 

Fynd

Den senaste veckan har vi, enligt oss själva, gjort tre riktigt bra fynd till vårt hem! Det senaste har jag börjat hänga i köp och sälj-grupper på Facebook - framförallt sedan vi flyttade till Kungsbacka. Mest för att det är kul, men även för att se om vi kan hitta något som vi söker till vårt hem för en rimlig peng. Mest letar vi efter en soffa. I förra veckan såg jag ett inlägg om en som sålde sin stringhylla. Hen fick det att framstå som att den var full av skavanker och priset 500 kronor kändes väldigt rimligt. Har sett betydligt dyrare i liknande och sämre skick. Var först på hugget och fick lov att åka och hämta den. När jag sen får se den visar det sig att den är i andvänt skick och inte mycket mer än så. Visst, lacken är lite repad och färgen avskavd på något ställe, men inte så att det syns med en gång. Planerar att hänga upp den i köket och fylla med fina grejer jag inte vill ha på bänkskivan.
 
 
I lördags var det veteranmarknad i Backamo. Mest bil-, moped- och motorcykeldelar, men även en hel del annat "krams". Vi har letat badrumslampa, men det är svårt. I vårt badrum på ovanvåningen finns ingen fungerande lampa, utan vi har för tillfället satt dit en skrivbordslampa så vi klarar oss. Lampan ovanför spegeln är trasig och den andra är ickeexisterande. Vi har tittat runt lite och fastnat för en Bernadotte, men är den desingad av en prins så kostar det därefter... Så i lördags fann vi en liknade på marknaden (finner inga stämplar). Elektriken i hushållet inspekterade och godkände - för 150 kronor var den vår!
 
 
Vid samma bord stod det tre ihoprullade, gamla kartor av skoltypsmodell. Tittade på dem, men vet att de kan vara hutlöst dyra. Tony frågade vad de kostade och försäljaren säger 100 kronor. Då var det inget snack som saken! En post- och järnvägskarta över södra Sverige från 1924 blev det. 
 
 
 

Sovrummet

Äntligen är sovrummet färdigtapetserat! Vi hade fått för oss att tapetsera ett sovrum - det gör man på en eftermiddag. Tji fick vi. Först spackla vi igen hål efter hyllor. Sen satte vi upp första tapetvåden och insåg att vi behövde slipa ner samtliga gamla tapetskarvar. Sen kunde vi tapetsera. Eller vi och vi. Mest Tony. 
 
 
Sovrummet hade tidigare en mörkt röd färg som vi inte tyckte om.
 
Tony tapetserade de två långsidorna och vi insåg hur sett huset är. Pappa kom förbi en sväng och visade hur man tapetserar hörn - så tre av fyra hörn är riktigt snygga. (Hint: i hörn låter man tapeterna överlappa varandra för att undvika synliga glipor.)
 
 
Gamla hus är inte raka i hörnen. Punkt.
 
Tony tapetserade en vägg i taget. Svor en hel del och "kommer aldrig igen att tapetsera!" Eftersom vi planerar att tapetsera om i köket (vi ska tapetsera om - har redan rivit ner den gamla) låter det onekligen som att det kommer att bli mitt uppdrag. Därför var jag med och tapetserade den sista väggen. Resultatet? Färre svordommar.
 
 
Nu fattas bara möblemanget!
 
Igår röjde jag ut "byggarbetsplatsen", damsög golvet två gånger - lodrätt och vågrätt samt torkade av alla lister. Idag moppade jag golvet samt tokade bort fläckar. Ganska tackamt golv ur synpunkten att smuts inte syns så bra. Tror att det ska dammsugas en gång till innan vi börjar flytta in våra möbler. Om vi inte ska måla listerna först vill säga...
 
 
Tapeten kommer från Rusta, är en non woven-variant i ljusblått. Har tyvärr slängt etiketterna med namn på och kan inte finna den på hemsidan.
 

Blivande trädgårdsland

Igår var jag i trädgårdshandeln för att köpa krukväxter samt såjord till bilvande sicklingar. Idag har jag vänt upp och ner på förre hyresgästens trädgårdsland för att ha någonstans att sätta sticklingarna när det blir läge. Det var inte speciellt välskött - kastade de översta 5-10 centimetrarna för de var helt täckta med gräs och ogräs. Resten vände jag runt. Gissar på att vi kommer att behöva blanda ut den nuvarande jorden en hel del då den innehåller ganska mycket lera. Ytan, runt 7 kvadratmeter, tog mig knappt två timmar att vända runt. Gjorde inte så mycket eftersom det gav resutlat och vädret var kanon. Har dock trötta armar och två blåsor i händerna. Men det får det vara värt! 
 
Nu ska jag ta mig till Göteborg, för ikväll bjuder mamma och pappa mig och syster på Kristina från Duvemåla. Tror att den kommer att vara kanonbra - framförallt med tanke på att detta blir andra gången mina föräldrar ser den! 
 

Hej påskroman!

Sedan jag satt och frös i hallen i torsdags har det hänt lite grejer här. Självklart glömde vi dock kameran i Lilla Edet, så dokumenteringen är det si och så med.
 
Natten till långfredagen sov vi som sagt i mitt flickrum och åt långfrukost med hela familjen. Därefter åkte vi till min svensklärare från gymnasiet - vi skulle nämligen hämta hennes ett år gamla säng. Ett felköp för henne - ett kap för oss. Vi har sovit två otroligt bra nätter i sängen! Vi åkte hem, bar in sängen och gjorde lunch som vi åt i solen, vid husväggen i lä från vinden. Sen ville vi inte gå in, så jag hämtade min bok för att läsa medan Tony sov. Sen vek jag hyllpapper till skafferiet och packade upp tre, stora lådor innehållande skafferivaror innan vi åkte till Tonys moster för middag.
 
Igår ställde vi ingen klocka för att "vi behöver en sovmorgon". Vaknade 07:08 av att solen lös. Gick upp och bakade scones till påskfrukost. Målet för dagen var att tapetsera det bilvande sovrummet (sängen är i nuläget placerat i annat rum), men vi stötte på flera hinder. Typ som att spackla, slipa ner gamla tapetskarvar och att ingen av oss har tapetserat tidigare. En vägg blev tapetserad innan det var hög tid att gå bort till mamma och pappa för äggjakt.
 
Det är en viktig tradition för oss syskon - att leta ägg i skogen. Både stora färgade med godis och vanliga hönsägg. De år vi har haft med någon utomstående, så som vän eller partner, har de sällan fattat grejen. Men upp i skogen med oss - fem ynglingar (tre syskon, två pojkvänner), mamma och pappa. Mormor stannade i trädgården. Efter ett litet tag börjar vi ana onåd. Ingen har hittat något. Vi vidgar sökfältet. Först när vi kommer ner i trädgården får vi napp - mormor har hittat tre hönsägg och ett påskägg! Jag hittar mitt påskägg ganska snabbt, Tony likaså. Systers pojkvän hittar ett. Vi finner alla hönsägg och då hittar systers pojkvän det sista påskägget!
 
Som yngre var det alltid jag som hittade mitt påskägg sist. Jag var helt enkelt inte lika snabb och tävlingsinriktad som mina syskon. Därför kändes det som en liten seger när de två inte fann sina ägg själva - trots att påskharen inte spelat rent. (Om påskharen har värp ägg i skogen sedan mitten av 1990-talet, så säger det sig självt att påskägg hittar man i skogen. Inte i trädgården - sannolikhetslära. Syster som har läst vetenskapsteori hävade att eftersom påskägg hittar man i skogen, så är påskäggen i trädgården inga riktiga påskägg.)
 
Sen kom farmor och farfar för att äta påskmat samt tårta. En trevlig kväll som slutade med att vi gick laget runt där alla fick frågan när de första gången smakade alkohol, rökte, snusade samt om de varit fulla. Ganska kul att t.ex. höra mormor säga "jag har rökt en halv cigarett, för sen slocknade den!"
 
Idag gick Tony upp 06:20 för att åka på bilmässa i Jönköping. Jag skulle sova lite till och vaknade 10:40. Ingick inte i mina planer, men var ganska välbehövligt då jag varit trött det senaste och vaknat för tidigt. Planen för dagen är att packa upp flyttlådan med badrumsgrejer, bestämma vad som ska vara var i köket samt lägga hyllpapper i skafferiet i källaren. Förhoppningsvis kommer jag ut på en promenad också.
 
 

Flytt!

Är så sablans trött. Höll på att packa till klockan åtta igårkväll och packade halva förmiddagen idag. Lastade hela bilen, hängde på släpet, körde på Tonys nyinskaffade elflakmoped och fyllde den (flaket är en stor box). Rullade i åttio kilometer i timmen hela vägen hit, köpte flyttpizza, åt och tömde bilen. Sen åkte jag och skaffade en router samt internet. Väl hemkommen orkade jag inte göra någonting. Och vi har inget att ligga på här. Ska hämta säng imorgon och vi planerar att i sinom tid skaffa en ny soffa. I natt ska vi sova i mitt flickrum - för sista gången? Ska alldeles strax gå bort till mamma och pappa för taco-middag samt häng. Ändock skönt att veta att vi har flera dagar på oss att packa upp, så att jag inte behöver känna dåligt samvete för att allt är kvar i sina lådor.
 
 
Huset värms upp med vedpanna, som värmer vattnet till elementena. Temperaturen var låg i både hus och panna när vi kom hit. Så jag har kurat ihop mig vid väggelementet i hallen, där jag placerat routern.
 

Flyttråk

Borde verkligen packa. Men tycker att det är vansinnigt tråkigt. Adressändringen till nya huset gäller från idag, men vi flyttar imorgon. Var nere en vända igår med sängkläder, symaskin, köksbord samt stolar och lite städsaker. Plus nyinköpta grejer från IKEA. Vad jag har packat ner hittills idag? Mina böcker och ljuslyktor. Har torkat av kyl och frys samt putsat två fönster. Går så himla långsamt. Är så trist! Ska packa ner min gaderob och pyssellådor - då är jag i princip klar med mina egna grejer. Sen ska vi tömma köksskåpen också...
 
Tycker det här är fint.
 

Påskkort

Vaknade tidigt idag och fick pysselsug. Har tänkt att påskkort vore en kul kombo av att sprida ny adress med påskhälsningar. (Något som typ inte finns idag - när jag var liten fick vi ganska många påskkort, nu nästan inga. Bot och bättring bör ske!) Köpte tio färdiga i veckan, eftersom jag var osäker på om jag skulle få till att göra några. Efter att ha funnit denna på Pinterest blev det andra bullar. Med hjälp av en potatis gjorde jag stämplar, en halva till ägget, den andra halvan delade jag och formade en kyckling av, som jag stämpade med. Gick smidigt, var lätt och roligt. Måtten på korten är 16*11 centimeter, där jag gjort ett vik 6 centimeter från ena kortsidan. Väldigt nöjd! 
 
 
Om gifen inte fungerar, så består den av den här och den här bilden.
 

Bestyr och tid

Har säkert sagt det förut, men när jag gick på gymnasiet bestämde jag mig för att skriva någonting varje dag (jag var hemma). Det skiter sig när man jobbar, alternativit går hemma och inte gör så mycket. Fast egentligen gör jag en hel del när jag är hemma. Jag lagar mat, tittar på film, syr lite, pysslar en del, städar ibland, hänger en hel del med Tony och tränar ett par gånger i veckan. Skulle kunna blogga om massa pyssel och grejer, men tycker att det är ganska tråkigt att fotografera. Mest för att "alla andra" tar så himla bra bilder. Utom möjligtvis Egoina, men hon har åtminstone en smartphone. Börjar fundera på om jag ska kapitulera då batteriet börjar ge sig på min nuvarande. Gjorde min sista dag på skolan igår. Har verkligen trivts bland kollegorna där och kommer sakna vissa av dem. Gillade att ha ett arbetslag, med trevliga människor som jag trivdes med. Har inte haft det så tidigare. Ett samanhang på en arbetsplats. Har sökt en del jobb idag - hoppas på napp på en trevlig arbetsplats!
 
 
Micaela var här för snart två veckor sedan, vi påskpysslade lite. Jag gjorde en dörrkrans med kycklingar som nu hänger på toadörren. Tänker att jag får påskpynta före påsk så jag hinner se det innan vi flyttar under påsk!
 

Planerar filmkväll mitt i veckan

Hade planerat att träna ikväll, men jag har jobbat varje dag denna vecka och känner mig ganska trött. Är ledig imorgon, så jag avbokade kvällens pass och kör en vända på gymmet imorgon istället. Ska bara ta det lugnt ikväll. Hade skolinspektionen på besök i mitt klassrum i tisdags. De skulle titta på en lektion i 2B, oavsett vem som var där. Jag var där, så jag fick ta det. Alla lärare var riktigt nervösa för min skull, men jag var lugn. De satt ju bara där bak, var tysta och antecknade medans jag pratade på om året, månader och veckor. Efteråt sa de: "om du inte hade sagt att du var vikarie hade vi trott att du var ordinarie lärare." Så himla nöjd! Sådant är gött att höra. Det är sådan som gör att jag känner att jag gör rätt som söker till hösten lärarutbildning. Jag har funnit min väg. (Tycker dock att det är lite trist att jag behöver studera i fem år för att få bli fullbetald och fastanstäld...)
 
 
Bild från förra torsdagen, när jag varit och lyssnat på Allt vi säger är sant, Lisa Bjärbo signerade alla mina böcker som jag äger av henne samt jag hade en bra hårdag.
 

Vi ska flytta!

Belive it or not. Adressändringen hit har inte ens gått ut innan vi flyttar igen. För min del blir det nästan som att flytta hem. Vi ska flytta till farmor och farfars gamla hus, huset där pappa och mina fastrar växte upp, huset där jag spenderade många timmar som barn. Fram tills jag fyllde åtta, farmor och farfar blev pensionärer, pappa köpte gården (för marken) och har hyrt ut huset.

 

Det var absolut inte planerat. När jag flyttade hit sa jag till Tony: ”Nu måste jag bo här i minst ett år, för så länge gäller eftersändningen på posten!”. Jag hade börjat titta på utbildning i Trollhättan och hela baletten. Sen blev farmor och farfars hus ledigt och pappa sa, mest på skoj ”Vill ni flytta?”. Vi skrattade, sa ”tror inte det” och åkte hem. Ett par veckor senare sa Tony att vi kanske skulle ta och titta på det där huset ändå. För det är trots allt närmare till Göteborg. Och han jobbar för det mesta i Göteborg, han behöver inte åka via Kungälv och firman om han inte vill. Så skulle jag kunna få läsa precis det jag vill, i Göteborg – istället för nästan det jag vill i Trollhättan. Sen behövs ju bara en bil – för tåget till Göteborg går så ofta.

 

Vi åkte till Kungsbacka, tittade på farmor och farfars gamla hus. Jag tyckte mest att det såg ”fel ut” för att de tre familjer som bott där de senaste femton åren har bytt ut tapeter, satt igen dörrar och renoverat badrummet. Mamma och pappa berättade att de tänkte ge oss en annan månadshyra än övriga, men att vi då fick ta huset i befintligt skick. Vi skulle själva få tapetsera och måla om, men de stod för kostnaden, i stället för att vi skulle få det ordnat åt oss. Vi behöver hjälpa till med att klyva och stapla ved, i stället för att få den inkörd och färdigstaplad. Men, vi skulle även få en liten toalett på mellanvåningen, något som saknats tidigare och något som jag såg som viktigt.

 

 

Väl hemma funderade vi flera varv. All logik sa ”flytta!!”, men det kändes så fel. För vi var inte klara här. Köket var inte ens ommålat. Men vi bestämde oss. Vi flyttar, men målar om köket först. Så jag målade om köket och skickade mail till mina föräldrar och sa ”vi tar det – kan jag få planritningen?”. Vi flyttar första veckan i april, men har redan nu tillgång till huset som förvaring av nya möbler.

 

Jag planerar att inte skicka flyttkort i samma utsträckning som förra gången. Ni som har min gamla adress kan dra av 20 på husnumret och skicka brev dit.

 

Sedan jag var liten har jag tänkt att jag ska bo i trakterna kring där jag är uppvuxen när jag blir vuxen. Vuxen i som att ha barn. Det blir inte alltid som man har tänkt sig. Och att flytta så nära mina föräldrar ser jag inte som något konstigt. I min släkt har vi alltid bott nära våra föräldrar. 

 

 
 Fortsättning följer...
 

Potentiella sovmornar

När jag gick på gymnasiet brukade jag sätta klockan på 09:00 om helgerna för att inte paja dygnsrytmen totalt, samt hinna läsa lite innan jag blev på tok för hungrig. Det senaste året har den tiden blivit 08:00, eftersom jag ändå brukar vakna runt den tiden av mig själv. Men de senaste veckorna kan jag inte sova längre än till 07:30. Max. De senaste dagarna har jag vaknat 06:45. Lite väl tidigt en dag när du skulle kunna sova hur läge som helst. Har legat kvar i sängen till 07:15 ungefär, innan jag gått på toa och sen tillbaka till sängen för att läsa lite. Idag läste jag inte, utan satte mig i soffan med datorn i stället. Tanken var att jag skulle boka in mig på ett träningspass och sen lämna datorn. Nu har jag suttit här i en timme... Så går det. Planen för dagen är i alla fall att städa, träna, kanske sy lite och åka till Kungälv på det här eventet med Lisa Bjärbo. Är så taggad!
 
 
Inte lika taggad bild...
 

Konsten att vara kvinna

I julas fick jag två fina presenter av mina syskon. Det första var ett par örhängen, föreställande kvinnotecknet i brons från Avi och Lena. Det andra var Caitlin Morans bok Konsten att vara kvinna. Jag hade hört talas om den, men inte riktigt fundera på att läsa den. Kapitlen var långa, så det tog sin lilla tid – men gud vad jag gillar den här boken! Först och främst är den rolig och har en ”tilltalande ton”, så den är lätt att hänga med i. Den innehåller roliga, spännande och riktiga historier från Caitlins liv. Men framförallt så innehåller den riktigt bra argument för feminismen! Ofta på ett twistat sätt. Det blev en del hundöron, för citat och några har jag plockat bort då de inte gjorde sig i det här formatet. Läs den! Jag kan låna ut mitt exemplar – det är lugnt! Så, internationella kvinnodagen till ära: mina favoriter ur min (hittills) bästa feministiska bok.

 


 

Men alla de småttigare, tramsigare och mer påtagliga problemen är på många sätt precis lika störiga moment i kvinnors vardag. Det är teorin om den krossade rutan tillämpad på kvinnoförtrycket. Den teorin säger att om en enda krossad ruta i ett hus som står tomt inte lagas, blir skadegörarna mer benägna att krossa ett par rutor till. Så småningom kan de bryta sig in i byggnaden, elda i den eller ockupera den.

                             Parallellen är att om vi lever i ett klimat där kvinnor könshår anses äckligt och där berömda och inflytelserika kvinnor ständigt hängs ut i medierna som för tjocka eller för magra eller för fult klädda, kommer folk så småningom att bryta sig in i kvinnorna och börja elda i dem. [...]

                             Rudy Giuliani trodde på teorin om krossade rutor, och när han blev borgmästare i New York 1993 införde han nolltolerans. Brottsligheten sjönk drastiskt och märkbart, och fortsatte att göra det i tio år.

Sidan 19

 

Inte konstigt att kvinnorna har varit underkuvade av männen så länge tänker jag där jag står och skrubbar på trosorna med nagelborste och tjärtvål i badrummet. Att få bort intorkat blod från bomullstyg är ju ett helvete. Vi har haft så fullt upp med att skrubba blodfläckar att vi inte hade tid att börja propagera för rösträtt förrän tvättmaskinen uppfanns.

Sidan 26

 

"Jag vill ändå inte ha några barn", säger Caz. "Så jag får totalt inget ut av det här. Jag vill ta bort alla mina fortplantningsorgan och sätta in ett par reservlungor istället, till när jag börjar röka. Det alternativet vill jag ha. Det här är ju meningslöst."

Sidan 26-27

 

Det är helt obegripligt att vi har kommit dithän att det i praktiken kostar pengar att ha mus. Vi tvingas pröjsa för skötsel och underhåll av våra genitalier, som om de vore offentliga parker. Rena smygbeskattningen: mums - musomsättningsskatt. Det är pengar som borde gå till ELRÄKNINGEN och OST och BASKRAR. Men istället slänger vi bort dem på att få bävern att inte se ut som ett tanigt kycklingbröst från Lidl. FAN ta er, normerande-porrvanor-som-tagit-er-ända-in-i-mina-underbyxor. FAN TA ER.

Sidan 54

 

Men jag är tämligen övertygad om att den egentliga orsaken till att alla porrskådisar vaxar sig är att det syns tydligare vad som försiggår om man tar bort pälsen. Punkt slut. Denna ofantliga, miljardomsättande pippi på brasilianare och sicilianare som miljontals normala västerländska kvinnor är tvungna att planera livet kring samt utstå smärta och obehag för - och som dessutom, måste jag dessvärre upplysa om, får låren att se tjockare ut - har alltså uppstått på grund av en filmtekniks lösning.

Sidan 55

 

Som min gode vän Stygga Paul kommer att uttrycka det längre fram: "hur du ser ut utan kläder? Det är knappast nåt som du behöver bekymra dig för, tjejen." Tanken på en trettonåring som rakar av sig pubeshåret är lika patetisk som att Neil Armstrong skvätte på sig rakvatten innan han klev ut på månen: i båda fallen en helt och hållet imaginär publik.

Sidan 60

 

Blödningar och onaniexperiment är bara början. Min kropps förvandling från nåt som inte gör mycket annat än att bajsa och lägga pussel till ett magiskt varuhus där det en vacker dag kommer att säljas bebisar upptar så gott som all min tid och energi.

Sidan 62

 

Jag förstår.

Och därför kommer här ett snabbtest. Stick ner handen i byxorna.

 

a) Har du slida? och

b) Vill du bestämma över den själv?

 

Om svaret på båda dessa frågor är ja: Grattis! Du är feminist.

Sidan 84

 

Jag är betydligt mer sansad numera - sen jag upptäckte att det är teoretiskt omöjligt för en kvinna att argumentera mot feminismen. Utan feminismen skulle det inte vara tillåtet att ens diskutera kvinnans plats i samhället. Då skulle vi ligga och föda på köksgolvet allihop - med en träslev mellan tänderna för att inte störa karlarnas kortspel - innan vi sprang iväg och vitmenade utedasset i all hast. Det är därför jag fnissar åt de kvinnliga skribenterna i Daily Mail som förfasar sig så över feminismen. De betalar 1 600 pund för att du skriver det där, lilla gumman, brukar jag tänka. Och jag slår vad om att pengarna hamnar på ditt eget bankkonto, inte på din mans.

Sidan 84-85

 

Att "girl power" har varit den enda utmanaren till "feminismen" det senaste halvseklet är väldigt sorgesamt för alla kvinnor. P Diddy har haft fyra olika namn, och han är ändå bara en enda man. Bara en sån sak.

Sidan 85

 

Tänk om det på 60-talet hade blivit poppis bland svarta att säga att de inte "var intresserade av" medborgarrättsfrågor!

                             "Nej! Jag är inte intresserad av medborgarrättsfrågor! Den där Martin Luther King är så gapig av sig. Han borde ärligt talat ta och lugna sig lite."

Sidan 86

 

Men att anlita städare innebär inte alls att kvinnor förtrycker andra kvinnor, för DET ÄR INTE KVINNORNA SOM HAR HITTAT PÅ DAMMET. DEN KLIBBIGA HINNAN SOM BILDAS PÅ ALLTING I ETT KÖK ÄR INTE SLIDSSEKRET. DET ÄR INTE ÖSTROGEN SOM GÖR ATT KALLRIKARNA BLIR KLADDIGA AV TOMATSÅS, FISKPINNESMUL OCH MOSKLICKAR. DET VAR INTE MIN LIVMODER SOM SPRANG UPP PÅ ÖVERVÅNINGEN OCH STRÖDDE UT BARNENS KLÄDER ÖVER HELA GOLVET OCH SMETADE SYLT PÅ LEDSTÅNGEN. OCH DET ÄR INTE MINA TUTTAR SOM HAR BYGGT UPP HELA VÄRLDSEKONOMIN SÅ ATT DEN VILAR PÅ ATT KVINNORNA GÖR HEMARBETET.

Sidan 87

 

Det finns företag där det arbetar människor som bleker ens anus åt en ifall man skulle tycka att huden är för mörk där. Just det: det finns folk som mot betalning duttar vätesuperoxid i arslet på en så att det liknar Marilyn Monroe. Har man minor i trädgårdslandet därhemma kan man betala andra som riskerar livet genom att komma och ta bort dem. Vill man titta på folk som gör mos av varandras näsbrosk med bara knytnävarna kan man gå på cagefighting. Det finns människor här i världen som får betalt för att tömma latriner, lönnmörda andra människor och runka av grisar.

                             Och ändå anses det fortfarande moraliskt klandervärt för en kvinna i norra Europa att anlita nån som städar i hennes hem.

Sidan 88

 

Och det har noll med feminismen att göra. Om en medelklasskvinna anses idka anti-feministisk verksamhet när hon anlitar en kvinna för att städa hennes hem måste väl en medelklassman idka klassförtryck när han lejer en manlig rörmokare?

Sidan 88

 

Puckon är puckon, oavsett om de står i långa eller korta toakön på rockfestivaler.

Sidan 90

 

Man får vara precis som man vill - bara man är fullkomligt säker på att det verkligen är så man vill vara, och att det inte bara är som man blev när man fick välja mellan pest och kolera.

Sidan 92

 

Har man bara ett par hyfsade tuttat i en hyfsad behå spelar det ingen roll om resten av en ser ut som en misslyckad sufflé som ramlat ner på golvet och blivit påhoppad av katten - det är ändå tuttarna i behån som alla glor på. Deras hypnotiska förmåga saknar helt samband med deras färdigheter: de kan absolut inte bota sjuka, lösa svåra ekvationer eller över huvud taget göra nåt annat än att sitta i en behå och dallra upphetsande då och då.

Sidan 69-96

 

Det kan knappats ha undgått någon att vårt rikes makt och inflytande har krympt i samma takt som våra trosor. När kvinnorna bar heltäckande underkläder stod det brittiska imperiet på sin höjdpunkt. Nu när medel-Britta kan packa en veckas trosbehov i en tändsticksask är det knappt så vi har herravälde över kronbesittningen Jersey och Isle of Man. Allt gott som följde med den kvinnliga rösträtten har omintetgjorts i och med kvinnornas ständiga kamp mot sina underbyxor. Hur ska 52 procent av befolkningen kunna vinna kriget mot terrorismen om de inte ens kan sitta utan obehag?

Sidan 102

 

Behån är det kanske mest påträngande plagget i kvinnans garderob. Den som tvivlar på det kan genomföra ett enkelt test: kasta en behå på en nioårig kille. Han kommer att reagera som om man placeras en livs levande råtta på huvudet på honom och rusa skrikande därifrån som om Jack Nicholson vore efter honom med yxan i högsta hugg. Behån är så påflugen att han inte står ut.

Sidan 103

 

Jag slipper bli bedömd utifrån mina bröst. Ha! Patriarkatet kan försöka sänka min självkänsla allt det orkar! Det är ju patriarkatets hobby! Det och att spela dart! Men det kommer aldrig att lyckats! För jag vet att de enda som nånsin kommer att se mina tuttar nakna kommer att beskåda dem med största tacksamhet, det vill säga hungriga barn och män som snart ska få ligga.

Sidan 104

 

Till alla puckon som säger: "Jaså, är du feminist? Då bränner du behåar då alltså? Va? VA? Bränner du behåar om du är feminist?" säger man bara lugnt: "Stackars pucko. Behån är faktiskt min vän. Min bysta kompis. Fast den där balconetten från Janet Rager som var tre centimeter för kort och skar av blodcirkulationen till huvudet, den dränkte jag i bensin och eldade upp utanför amerikanska ambassaden."

Sidan 106

 

Fast efter att ha begrundat saken hela livet tror jag mig ha hittat en vettig definition av vad bra, nyttig, "normalvikt" är. Vad "fet" och "inte fet" är. Och den lyder:

                             Människoformad.

                             Om kroppen är formad så att den otvetydigt för tankarna till en människa - en hyfsat proportionerlig figur av det slag som en tioåring ritar om hen blir ombedd att teckna en människa på max en minut - så är det ingen fara.

Sidan 114-115

 

Kan du hitta en klänning du är snygg i och orkar du springa tre trappor upp, så är du inte fet.

Sidan 115

 

Om man snabbspolade banden från bevakningskamerorna under det halvår som jag hängde på det dansgolvet skulle man se hur en figur som mest liknade en skumtomte transformerades till en tveklöst människoformad tonårstjej som plötsligt kunde köpa en klänning i en helt vanlig affär.

Sidan 116

 

[...] den process som leder fram till att jag vid 35 kan säga att jag gillar min kropp lika mycket som min hjärna. Hjärnan klär ju absolut inte lika bra i klänning, och kroppen är fortfarande inte så värst bra på att hitta på vitsar som bygger på de patetiska tilldragelserna i Victoria Beckhams liv, men vi är vänner allihop numera. Vi drar jämt, vi är överens om det mesta, till exempel hur mycket "lagom" mycket chips är och huruvida jag ska springa uppför rulltrappan eller ej (det ska jag).

Sidan 117

 

I fall som dessa kan man alltid få klarhet genom att fråga sig: Var det hövligt? Om vi - hela jordens befolkning, alltså, både män och kvinnor - i grund och botten utgör ett enda stort gäng, blir frågan således: Var en i gänget just ... ohyfsad mot en annan i gänget?

                             Kalla det inte sexism. Kalla det ohövlighet istället.

Sidan 138

 

Jag försöker inte framhäva kvinnorna på männens bekostnad. Jag håller på alla sju miljarderna.

Sidan 139

 

Män beter sig inte åt som de gör mot kvinnor bara för att kvinnor är "kvinnliga". OCH JAG ÄR ÖVERTYGAD OM ATT DET INTE BEROR PÅ KÖNSTILLHÖRIGHETEN.

Sidan 139

 

[...] ser jag det inte alls som tjejerna mot killarna. Det jag ser är istället vinnarna mot förlorarna.

                             Större delen av all sexism bygger på att männen är vana vid att det är kvinnorna som är förlorarna.

Sidan 139

 

Att kvinnorna har misslyckats utan att ens ha börjat. När sanningen är att vi inte ens har fått komma till start.

Sidan 141

 

Rent fysiskt är vi det svagare könet. Vi är inte lika bra på att kånka stenbumlingar, slå ihjäl mammutar eller att ro. Dessutom tenderar sex att orsaka komplikationer i form av graviditet, vilket gör att man känner sig "för fet" för att orka leda några arméer till Indien eller så. Det är ingen slump att ingen började kämpa för kvinnans frigörelse förrän de dubbla välsignelserna industrialiseringen och preventivmedlen fanns på plats: när maskinerna gjort oss jämnlika med männen på fabrikerna och p-pillret lät oss ge lika starkt utlopp för lustan som männen.

Sidan 144

 

Vid arton års ålder upptäcker jag nåt som varit känt för kvinnor i många generationer: att den homosexuelle mannen är en självklar bundsförvant till den heterosexuella kvinnan. Han tillhör nämligen också "de andra", det vill säga förlorarna.

Sidan 145

 

"Jomen visst är vi det?" säger Charlie. "Ta bara alla filmer och teveprogram där det ens med en kvinna, eller en bög, i ett manus som i övrigt är proppfullt av strejta män och är skrivet av en strejt man. Böcker likadant. I romanerna och filmerna vimlar det av påhittade bögar och kvinnor som säger sånt som strejta män inbillar sig att vi skulle säg och gör sånt som strejta män inbillar sig att vi skulle göra. Varenda bög man ser har ett ex som håller på att dö i aids. Förbannade Philadelphia. Jag funderar nästan på att skaffa mig en pojkvän med aids bara för att få vara normal."

Sidan 147

 

Själv kan jag omöjligt tycka att det faktum att en handfull tjejer säger "Jag får råd att studera vid universitetet genom att strippa" kan ses som ett kvinnosaksargument som ger en odiskutabel moralisk upprättelse åt dessa etablissemang. Om tonåriga tjejer nu är tvungna att strippa för att kunna få en utbildning - vilket tonåriga killar sannerligen inte är - ja, då är det en omfattande politisk fråga, inte en anledning att hålla igång strippklubbarna.

Sidan 177

 

År 2010 blev Island - med sin lesbiska stadsminister och sitt parlament med hälften kvinnor - först i världen med att förbjuda porrklubbar av feministiska, inte religiösa, skäl.

                             "De isländska männen får väl vänja sig vid tanken att kvinnor inte är till salu", sa Guðrún Jónsdóttir, som lade fram lagförslaget.

Sidan 179

 

Allt som ger uttryck för en kvinnas livsglädje och som sker i en trygg och glädjefylld miljö hör hemma inom feminismen.

Sidan 180-181

 

Ett säkert tecken på att ett ställe är kulturellt schysst för kvinnor är att bögarna flockas där. De gillar glamour, snusk och skojigheter men skyr stereotypa runkbilder med (kan jag ju säga så här i efterhand) väldigt sur gratischampagne.

Sidan 182

 

Skor är nåt man aldrig kan ha för mycket av, till skillnad från rumpa och upproriska tankar!!!!!!!!!!!!!!!

Sidan 206

 

Som kvinna ägnar man längre tid åt att shoppa skor till bröllopet än man sen har på sig dem på bröllopet.

Sidan 210

 

Kvinnor går i högklackat för att de inbillar sig att benen ser smalare ut då, punkt slut. De tror att de genom att gå på tå slimmar ner benen från storlek 40 till 36. Fast så funkar det ju inte. Kan ni komma på nån mer som också har fläskiga ben som smalnar av till en smal spets? Just det: grisen.

Sidan 210

 

[...] en tjej i höga klackar får mannen att känna sig kortare, vilket är den manliga motsvarigheten till när en kvinna känner sig tjockare. De gillar det inte.

Sidan 211

 

Om jag ska frossa bort 500 pund på ett par designerskor får det vara ett par i vilka jag kan a) dansa till "Bad Romance" och b) springa ifrån en mördare ifall en sån plötsligt skulle komma sättande. Det är grundkraven jag ställer på skor: jag ska kunna dansa och slippa bli mördad i dem.

Sidan 212

 

Men om jag inte förmår uppskatta de finare tingen här i världen och inte kan identifiera mig med nåt annat än en pimpad tygkasse, ja då är det bara ytterligare bevis på att underklassränderna aldrig går ur.

Sidan 214

 

Men det finns tillfällen då felaktiga klädval faktiskt kan fördärva hela livet. Det kan leda till att en domare ogiltigförklarar ens våldtäktsåtal, vilket hände till exempel 2008 (då hävdades att en kvinna som har på sig tajta jeans inte kan bli våldtagen eftersom ingen man kan ta av en kvinna ett par åtsmitande jeans om kvinnan inte hjälper till själv).

Sidan 217

 

Kvinnor vet att en kvinna som klär sig ledigt, informellt eller rent av sunkigt på jobbet som regel tros vara betydligt mindre fokuserad på sitt jobb än en man i samma tjänst och med samma klädstil. Tjejer i jeans och gympadojor blir aldrig befordrade. Det blir killar i jeans och gympadojor. Kvinnors utseende anses i allmänhet spegla hurdana vi är - och styr därför ofta vilket nästa steg blir för vår del.

Sidan 217

 

När en kvinna säger "Jag har inget att ta på mig" betyder det: "Här finns inget som passar åt den som jag ska vara idag."

Sidan 219

 

"När du träffar den rätte kommer du att ändra sig, lilla vän", säger världen med en egendomligt påstridig självbelåtenhet.

                             Min syrra Caz, som enda sedan nio års ålder har varit fast besluten att inte skaffa barn, besvarade ett tag den kommentaren med: "När Myra Hindley träffade den rätte så var det Ian Brady, och honom GJORDE hon inga barn med, de MÖRDADE barn ihop."

                             Fast det har hon lagt av med nu.

Sidan 245

 

Frågan är dessutom alltid "När tänker du skaffa barn?" Inte "Tänker du skaffa barn?"

Sidan 249

 

Kvinnor som i en sexistisk värld utnyttjar sexismen för att komma sig upp är quislingar med bröst. Drar du 70GG, är du renvaxad som en skallig delfin och fejkar du orgasmer? I så fall kollaborerar du med en korrupt och rutten regim. Kallar man såna personer för feministikoner kan man lika gärna dela ut Nobels fredspris till en vapenhandlare.

Sidan 261

 

Jag har läst mer om Oprah Winfreys häck än om Kinas frammarsch som ekonomisk supermakt. Jag befarar att det finns ett samband: Kinas frammarsch som ekonomisk stormakt beror kanske på att alla kinesiska kvinnor inte sitter och läser om Oprah Winfreys häck jämt och ständigt. Om jag visste mer om Kina och mindre om Oprah Winfreys häck skulle jag sannolikt kunna påvisa ett direkt orsakssamband.

Sidan 274

 

Även om det för varje vecka som går kommer allt fler olika kvinnliga förebilder inom skilda områden måste vi fråga oss följande: det vi läser och säger om dem, är det verkligen "reportage" och "diskussioner"? eller är det bara världens medier som bär sig åt som nedriga jävla skvallerkärringar?

Sidan 276

 

Jag kan helt ärligt säga att aborten är ett av de minst svåra beslut jag fattat i mitt liv. Jag försöker inte göra mig lustig när jag säger att det tog längre tid att välja bänkskivor tillköket än att komma fram till huruvida jag var beredd att ta livslångt ansvar för ännu en människa, för jag viste med mig att om jag skulle göra det igen - viga hela mitt liv åt ännu en person - var risken stor att jag skulle tänja på mina krafter och på min uppfattning om vem jag är, vem jag vill vara, vad jag vill och vad jag behöver, tills det brast.

Sidan 282

 

Som Germanine Greer formulerar det i Kvinnan i sin helhet: "Att bli mor utan att själv vilja det är att leva som en slav eller ett husdjur."

Sidan 283

 

Jag skulle aldrig lägga så mycket som ett pund på att köpa lotter, långt mindre chansa på ett helt människoliv. Insatsen är på tok för hög.

Sidan 283

 

Hur man än vrider och vänder på det tar an ett oändligt mycket större moraliskt ansvar om man avslutar en graviditet efter tolv veckor än om man sätter en oönskad människa till världen.

Sidan 283

 

Sin syn på saken uttryckte han för många år sen: "Det känns galet orättvist att om vi ska ha barn, så måste du gå igenom ett ... smärre helvete."

Sidan 287

 

Gifter man sig med en fotbollskändis blir man lika rik, glamourös och uppburen som en prinsessa. I paketet ingår samma outtalade överenskommelse om att mannen kommer att vara otrogen och att man får tåla det, fast bonusen är att ingen kräver att man ska vara sedesam, rar och representativ på en massa banketter. Fotbollsfrun är vår tids prinsessa.

Sidan 310

 

De flesta som är yngre än så har fattat att det som för en man till en "alfahanne" är att undvika våld (rättegångar är så tradiga, och dyra), att vara roliga (vi har lysande komediserier från femtio år som referensmaterial, och den som inte har lyckats lära sig kläcka en och annan vits vid det här laget ter sig ju en smula trög) och, som bonus, att installera om Adobe AIR på en bärbara dator när Twitter ballar ur.

Sidan 311

 

Om du känner dig besvärad eller underkänd av det som står i tidningar och tidskrifter - köp dem inte! Om du är förbannad för att företaget har personalfest på en toplessbar - få dina kolleger att skämmas! Om tanken på ett påkostat bröllop bara känns jobbig - skit i svärmor och spring och gift er borgerligt! Och om du tycker att det är sjukt dyrt med 600 pund för en handväska, spela inte stor och säg "Jag har säkert lite kvar på krediten", utan säg sakligt: "Det har jag inte råd med."

Sidan 315

 

Vore jag patriarkatet skulle jag ärligt talat bli alldeles till mig vid tanken på att kvinnorna äntligen skulle få sig en släng av sleven, de med. För handen på hjärtat: patriarkatet måste väl vara nära att gå in i väggen när som helst nu?

Sidan 315

 


Pojkvänslistan

Sandra la upp den här otroligt fina listan, så jag var tvungen att fylla i den själv!
 
Fotograferade i nya hallspegeln i somras.
 

Hur länge har ni varit ihop?

Drygt ett och ett halvt år.

 

Hur träffades ni?

Via scouterna. Jag arrangerade Mat&Bak tillsammans med Amanda 2011. Då var han där, men han var gammal tyckte jag, men lite fin med sina polisonger. Han hade ju tagit studenten och allt! Vi sågs då och då på diverse distriktsarrangemang och så där. Under Sparrevikenlägret 2013 umgås jag en del med hans kår, kanske mest för att det fanns roligare typer där än i min egen. Sista kvällen följde jag med till deras by efter lägerbålet, får kvällsfika hos dem och börjar frysa. Han har en stor hästfilt kring kroppen och frågar om jag vill komma in. Det vill jag. Det blir varmt, men jag står kvar. Det är ju så himla mysigt. Samma kväll smsar jag Sara och säger ”Jag behöver ingen pojkvän, bara jag får kramas länge då och då.”

 

På väg hem från Scoutforum 2013.
 

Vem var mest på?

Han tog första chattkontakten, på måndagen efter lägret. Chattandet var ganska mycket varannan gång. Annars tog jag nog mest initiativ/hintade tydligt om att jag ville ses.

 

Skedde några komplikationer?

Inte direkt. Möjligtvis att vi bodde långt ifrån varandra och var tvungna att hitta på ursäkter om att ses. Annars att jag åkte till Nordamerika samma vecka som vi bestämde att vi var tillsammans var ju sådär.

 

 
Anteckning från sommaren 2013.

 

Hur skedde dejtandet?

Vi hittade på ursäkter. Han behövde måla om sovrummet, jag hade aldrig målat en vägg och ville prova. Han hade en skänk i källaren som passade i vårt kök, jag åkte och hämtade den och passade på att fira midsommar. Han behövde smakråd på IKEA, jag ville hjälpa till. Jag hade aldrig varit på Bohus fästning, han ville följa med. Sen åkte min familj till Boden, jag var ensam hemma och vi sågs minst varannan dag tills jag åkte iväg.

 

Hur blev ni ihop?

Jag skulle som sagt åka iväg och ville veta. Så jag skrev ett brev, frågade om han ville bli tillsammans med mig och han sa ja.

 

Chatt från när vi bestämde oss för att bli tillsammans.
 

Vem sa jag älskar dig först och hur skedde det?

Ingen av oss är uppvuxna med den formuleringen. Jag tycker att orden ligger fel i munnen. Säger i stället ”tycker om dig så himla mycket” och ”gillar dig massor”. Fast jag var först – jag skrev igen. Så nu har vi börjat säga ”älskade du” emellanåt. Och vi känner oss älskade.

 

Bor ni ihop? Hur är det?

Ja, vi bor ihop. Jag gillar det. Det här var hemma inom en vecka. Tycker om att ha någon bredvid mig i sängen och få kramar av lite när som. Dock har vi problem med disken. Vi har ingen diskmaskin, och dealen är att jag lagar mat och han diskar. Vilket också blir skevt när jag är hemma mer än honom. Fast det funkar för det mesta.

 

 
 

Vad är hans bästa sidor?

Han är en entreprenör, full med idéer om vad han vill bygga och göra. Jag begriper kanske hälften, men tycker om att lyssna på honom när han pratar så engagerat. Han är händig och fixar saker. Han är lojal och pålitlig – en sådan som håller vad han lovat. Jag är mig själv i hans sällskap. Alla mina sidor. Han får se mina gladaste, tokigaste sidor som jag annars bara visat vänner. Han får se när jag är trött och ligger i en hög på golvet och gråter utan anledning. Och jag är bekväm med det. Och han accepterar och säger rätt saker, om han ens säger något. För vi har en bekväm tystnad. Det är viktigt.

 

Och sämsta?

Han är trött – som jag. Oftast tröttare, då han går upp före mig om veckorna. Hans lojala sida kan ibland drabba honom själv. Men det sämsta är att han har så himla mycket saker över allt!

 

Vad bråkar ni om?

Vi bråkar inte. Än i alla fall. Ingen av oss har varit så speciellt bråkig innan. Sen föredrar jag att prata om saker innan de blir problem.

 

Vad gör ni när ingen annan ser?

Sover, ligger, pratar, hånglar, äter, ligger i sängen, tittar på film. (Delvis kopierat svar från Sandra.)

 

 På hajk förra våren, tillika bakgrundsbild på min telefon.
 

Vad ger ni för komplimanger?

Lista över vanliga komplimanger i detta hushåll:

  • Du är så himla fin!
  • Vad vacker du är!

Sen kör jag lite på positiv betingning och säger ”tack” när han gjort något jag bett om/uppskattar.

 

Vilken är din favoritbild på honom?

En nyvaken typ.
 

Och på er båda?

Från utedagen hösten 2013, tagen av Sara. Bakgrundsbild på min dator.
 

Något du vill avsluta med?

Puss vid älven!
 
 

Fina lördag

Vi har haft en fin lördag. När jag tidigare i veckan fick ett mail från IKEA som berättade om att de ha brunch varje dag bestämde vi att vi skulle göra en tur till Bäckebol för brunch och därefter besöka samtliga secondhandbutiker på vägen hem. Sagt och gjort. Vi var på IKEA strax före klockan 10 - brunchen serveras från 9.30 och butiken öppnar 10.00. Och herregisses vilken kö! De fick bromsa kunder i betalkassan och kön till maten gick långsamt. Kände inte för att ställa mig där en gång till, men trots allt var det värt sina 39 kronor per person. Kanske få vi skylla oss själva som åker dit en lönehelg... Secondhandbutikerna resulterade för min del mest i film, men även en plåtburk som jag planerar att ha skorpor i. Var även inne på Akademibokhandeln och införskaffade Underbara Clara - Vintagepimp och hemmafix. Väl hemma åt vi älgpasta med köttbullar och såg ett avsnitt av Band of Brothers. En inte allt för vild gissning säger att det snar är läge för att se ytterligare en film...
 

Om

Min profilbild

Helén

RSS 2.0