O-ringen i Örebro 2010

Igår kväll, runt elvatiden på kvällen kom min familj och jag hem till ett regnit Kungsbacka. Då hade vi åkt ifrån ett regnit Örebro igenom ett regnit Sverige. Men låt oss ta allt ifrån början:
Fredagen den tjugotredje juli tvåtusentio: Åkte vi ifrån ett fint Kungsbacka vid niotiden. Hela bagagen fullpackad, tre cyklar på taket och två på dragkroken. Vi halv ett var vi framme vid vår campingplats vid Gustavsvik i utkanten av Örebro centrum. Där stod en husvagn och väntade på oss. Det var kallt, så vi börja med att ta på oss långa byxor och en jacka. Resten av dagen gick åt till att äta (och konstatera att utbudet av mat på C-orten var sämre än väntat) och packa upp.
Lördagen den tjuogfjärde juli tvåtusentio: En melllan dag. De övriga i klubben anlände. Över halva campingen anlände. Det regnade en del. Jag fick nya springskor. Riktigt gröna är de. Startpersonalen kommenterade dem med: "Bra färg du har på skorna. För om du skulle komma bort kommer vi att se dig ifrån hellikoptern." Det var innan jag hade sprungit igenom x antal mossar...
På kvällen tog vi oss in till Stor torget i Örebro för att se ungdomsstaffeten. Halland blev totalt trettonde (man springer distriktsvis), eftersom så många lag felstämplade. Ni kan se resultat här om ni vill.
Söndagen den tjugofemte juli tvåtusentio: Första etappen, vid Kilsbergen. Jag köper en Ö7 (tre kilometer, svår - en bana som passar mig och är min nuvarande favorit) på plats när det är uppehåll. Sen börjar det regna. Jag försökte vänta ut regnet i klubbtältet - men förgäves. Ute på banan regnar det om möjligt ännu mer. Och jag gör en reäl bom (miss) till tvåan - jag hamnar vid kontroll tre. I mål kommer jag. Godkänd. En timme ifrån maxtid och ett par minuter före vår finansminister i mål. Som tur var det uppehåll när jag skulle duscha. Sen måste ni förstå att eftermiddagarna på sådana här ställen bara försvinner utan att man vet vart. Man kommer hem, hänger upp sina kläder (förhoppningsvis utomhus, annars i förtältet eller inne i husvagen), visar hur man sprang för vänner och familj, jämför vägval, äter, vilar, kollar C-orten och om det är uppehåll har man kvällsfika med klubben. Den här eftermiddagen stod jag tillsammans med klubben och bemannade O-ringen Halland 2012:s monter i Mässtältet. Kvällsfika belv det inget. Det regnade för mycket.
Måndagen den tjugosjätte juli tvåtusentio: Andra etappen, vid Dovra sjöar utanför Hallsberg. Det var rolig orientering den här dagen. Och jag blev getingstucken, i jumsken, påväg till kontroll fyra. Men jag genomförde hela banan (man är ju en viking!). Bettet kliar iaf inte längre. I duschen bet en myra mig. Det har oxå slutat klia. Sen var det en till sådandär eftermiddag. Men vi hade kvällsfika! Vi såg blå himmel vid horisonten och jublade. Så fort jag hittar min kamera så ska ni få se mina bilder!

Tisdagen den tjugosjunde juli tvåtusentio: Tredje etappen, samma TC som dagen före. Det var fint väder och solen lös. Så vi slapp häcka inne i vårt rödgula klubbtält. Denna dagen var det så kort avstånd till start så där fanns inga toaletter. Ut i skogen var det bara då för att uträtta sina behov. Det var inte bra. Jag tappade min kompass. Jag letade efter kompassen jag har haft sen jag var tio, men den återfanns inte. Så jag gick tillbaka till TC och köpte mig en ny. Och den funka. Det gick bra. Bästa tiden på min trekilometers bana. Gick i shorts, t-shirt och kängor efter duschen. Eftermindagen spenderades utanför husvagnen tillsammans med alla kläder i stället för innanför. Vid 18tiden cyklade vi till Stadsparken för att titta på elitseriens sprint (de sprang sprint på kvällen i stället för vanlig etapp på dagen). Yttligare ett kvällsfika. Denna kväll var vi uppe senare än vad vi brukar, eftersom vi skulle få sova dagen därpå.

Onsdagen den tjugoåttonde juli tvåtusentio: Vaknade jag vid nio av att det var för varmt för att kunna sova vidare. Jag, mamma och pappa åkte ut till mammas jobbarkompis stuga i närheten. Vi åt, slog ihjäl getingar och låg på bryggan. Läget var jättefint - i en vik vid Tisaren (jag tänker bara på OK Tisaren...). Till och med pappa sa att han skulle kunna tänka sig att bo där ett tag! Vi var tillbaka på campingen framåt fyra, fem. Då tog vi cyklarna till stan och åt. Vi kom tillbaka lagom tills kvällsfikat (som avbröts av regn). Man gör inte mycket annat än äter, vilar och orinenterar när man är iväg en sådan här vecka, men det är ändå skönt. Vi reagerade även under dagen hur mycker träflis som hade lagt ut på camingen på de redan småleriga ställerna. Det varnades för storm. En varmfront och en kallfront skulle mötas och släppa allt sitt regn över oss...
Torsdagen den tjugonionde juli tvåtusentio: Etapp fyra. Och regn. Massor av regn. 50 mm enligt O-ringens egna hemsida. Och nog märktes det att det regnade. Jag vaknade ett bra tag före väckarklockan och bara hörde regnet utanför husvagnen och bestämde mig för att inte springa. Om ni vill ha lite perspektiv på ljudstyrkan av regnet kan ni fråga min syster - hon och hennes tältkompis kunde inte prata med varandra under morgonen. Dock ångrade jag mitt beslut i bussen ut flera gånger - det var uppehåll och terängen såg så fin ut. Jag var hejarklack istället. Och det är alltid lika uppskattat - folk tar i lite extra om någon ser dem och ropar på dem. Och det regnade. Jag har tappat bort mina regnbyxor, så jag hade mina överdragsbyxor och regnponcho isället. Överdragsbyxorna läckte rakt ner i mina kängor, så när jag kom hem på eftermiddagen tömde jag säkert ut en deciliter var med strumpor. Då tog jag tillbaka det där med att jag hade velat springa. Framförallt när jag såg pappa efter duschen. Han hade inga torra kläder på sig. För det är det värsta. Inte att springa i regn, utan att duscha i regn. För man vet inte riktigt i vilken ände man ska börja påklädningen i. Regnet hade även skapat bussproblem. En buss hade kört av vägen så inga bussar gick på ett bra tag. Vi stod i busskö i en timme... Men i regnet lyckades även min syster och hennes tältkompis mamma ta platserna 29 i respektive klass. Pappan i den andra familjen hade lovat att om någon av tjejerna plaserade i topp trettio skulle det bli tårta, så tårta blev det i husvagnen istället för gemensamt kvällsfika i regnet.
Fredagen den trettionde juli tvåtusentio: Etapp fem, vid Örebro universitet, jaktstart. Veckans höjdpunkt. Cyklade de två kilometrarna ut till TC och var där vid tio, elva. Sen stod jag där och hejade i mål nästan hela klubben. Missade bara de som hade startat riktigt tidigt och de som kom i mål sist. Det fanns en storbild som man även kunde ha uppsikt över, emellanåt visade de eilitens banor och vägval eftersom de hade GPSsändare på sig. Tre killar i H21 Elit kom ihop, sprang på fel sida om höjden och sprang åt fel håll - detta visade de upp på storbilden. Hela publiken brister ut i ett kolletktivt: "Åh, nej! Vad gör de!?" Ännu större blir det när en av killarna springer ifrån de andra två, tar kontrollen (han blev trea sen totalt), medans de två andra fortsätter och yrar runt. Det var så kul att se! Inte att de bommar, utan storbilden och att eliten, även den kan göra misstag. Vid tre var vi tillbaka i husvagnen. Då plockade vi ihop våra saker och städade husvangen. Lämnade tillbaka nycklarna till ägaren, åt på golfresturangen i närheten och gav oss av hemmåt. 

Om ni vill se bilder ifrån veckan finns det bilder här. Och om ni vill läsa om O-ringen kan ni göra det på NA:s hemsida, de delade även ut gratistidningar med O-ringenbilaga - mycket bra insiativ! (Både att läsa och stoppa blöta skor med)


Bildkälla

0 kommentarer

Mot Örebro!

Idag har det bara varit förberedelser inför O-ringen i Örebro som hela min familj åker till imorgonbitti. Jag och min syster var på biblioteket och lånade böcker att ha med. I Hälsingland 2006 hade jag med mig en bok och den var utläst första dagen. Jag gör inte om det misstaget, även om jag inte läser så fruktansvärt mycket längre eftersom jag har blivit bättre vän med de som är med - åldersskillnad märks mindre när man är äldre. Ja, och så var vi och fika hos farmor och så var jag ju tvungen att måla naglarna i klubbens färger - jag kände inte direkt för tio orienteringsskärmar på naglarna... Så jag började inte packa ordentligt förän för en och en halvtimme sen. Men jag har packat för att åka bort en sommarvecka så många gånger och orienteringstävlingar ännu fler. Och endel O-ringen. Det här blir mitt sjätte.
Som ni säkert förstår blir det ingen uppdatering förän nästa lördag då jag har kommit hem och sova en natt.


En något skev bild ifrån heta O-ringen i Sälen 2008^^,

1 kommentar

Is all I've got

Nu har jag sett Humanoid City Live^^, Jag cyklade till Rocks imorse och var först i stan med att köpa den (vi har bara en skivbutik) och tydligen var det en hel del om hade reserverat den...
Men till själva DVDupplevelsen. Min syster har alltid sagt att en konsertDVD aldrig kan ge samma känsla som att vara där på riktigt. Jag har typ sagt att hon har fel. Iaf nästan fel. Eftersom de två tidigare konsertDVDerna (Schrei live och Zimmer 483 live in Europe) jag har i min ägo har varit så sjukt bra, samt att jag aldrig har varit på en konsert som jag senare har sett en DVDinspelning ifrån (jag ska få tag i och se Håkans spelning på PL förra året någon gång...). Det har jag inte fortfarande. Men nästan. För jag har varit på två konserter under en turne där alla konserter såg nästan exakt likadana ut. Och en av de här konserterna (som jag inte var på) har blivit liveDVD. Intruduktionen Noise var en stor, fet besvikelse. För i verkligheten var det så sjukt maffigt. Man börjar höra ekektiska ljud, skynket faller ner, visat ett stort ägg, en metallisk röst precenterar Tokio Hotel och Humanoid, introt på Noise börjar och man typ skriker mer eller mindre hysteriskt (och kramar sönder sin bästa vänns hand. Nästan). Här var skynket redan nere och lite sånt. Eller så var det bara jag som inte var lika nervös...
Men World behind my wall (nu kunde man höra rösten som prata), Alien, Phantomrider (varför var Humanoid och Phantomrider svartvita o_O) och In your shadow I can shine (OMG!♥) var bra. Sjukt bra. Det var ett par gåshudsmoment där^^,
Åter till min systers påstående. Hon har rätt. Nästan. Var du där så är det inte riktigt samma sak. Annars kan du skapa en illustion om hur det var, och det är nästan lika bra. Om inte bättre. Jag vet inte, för jag kommer typ inte ihåg nämvärt mycket ifrån de där timmarna. Men jag tycker ändå att man ska på konserten, för spänningen innan är obetalbar. Sen tycker jag att du ska köpa liveDVDn för att jämföra själv, ha den i din snygga samling och stötta ditt band^^,


Idag släpptes även live CDn (DVDn är orange) och flertalet låtar är ärligt bättre där...♥
Lyssna här!

0 kommentarer