Fräulein Wunder

Ett musikarbete där vi ska skriva om en artist/grupp. Jag valde Fräulein Wunder. Vad tycker du? Vad vill du veta mer? Vad är bra/dåligt?

Tyskland börjar bli större på musikmarknaden än på länge. Först är det ju Tokio Hotel som i år har erövrat världen och slog ut bl.a. Kate Perry på VMA. Därefter är det Cinema Bizarre, som till våren ska ut på USA turné, och Killerpilze som fortfarande erövrar Europa.

Men det är inte om något av dessa tre band detta arbete kommer att handla om. Utan nämligen om det ännu nya tjejbandet Fräulein Wunder (typ Fröken Underbar).

Fräulein Wunder består av fyra tjejer i åldern 17 till 19 från staden Friedberg, Hessen i mellersta Tyskland.

Det är sångerskan Chanty som skriver alla texter och som snabbt efter genombrottet har blivit en stilikon för Tysklands unga tjejer.

Det är gitarristen Kerstin som är totalt ner kärad i sin gitarr.

Det är trummisen Pia, den äldsta i bandet.

Och inte minst bassisten Steffy, vars bil har kört hela bandet fram och tillbaka från många spelningar.


Fräulein Wunder grundades 2006. Under 2007 fick de sina första spelningar, och nu under 2008 erövrar de Tyskland. De har till och med lyckats på en spelning på Rock am Ring. Som är en av Tysklands största musikfestivaler. Och i februari ska de delta i den Tyska melodifestivalen!

Framgången under året, framförallt under sommaren, har sin början i den tyska musikkanalen Viva. I Viva fick de sända en banddagbok i 28 delar, 4 dagar i veckan.

Det stora genombrottet kom med låten "Wenn ich ein Junge Wär" ("När jag var en pojke" på svenska).


Deras musik är en blandning mellan 70-talets punk, 80-talets New Wave, 90-talets brittpop och dagens Gitarr- och Elektrosounds. De har både upptempo och nertempo låtar.

"Jag har min hand i mina byxor, jag köper playboy, halsar öl. Och när vi jämför storlek så har de andra inget att skratta åt, för jag har den största här". Så börjar genombrottslåten. Så även texterna är även de speciella. I alla fall då man förstår vad det är de sjunger. Bl.a. sjunger de att de skapar kaos, hånglar med främlingar, är katter, rakar sin Barbies, de är Berlin, de är drottningar, de är vilse i rymden och är ett underbart tjejband.


De har släppt en skiva med namnet "Fräulein Wunder" och två singlar med tillhörande video. "Wenn ich ein Junge wär" ("När jag var en pojke") och "Mein Hertz ist ein Gift für dich" ("Mitt hjärta är en gåva till dig"). De ska även delta i den tyska melodifestivalen till våren. Just nu är de förband till The Rasmus och tidigare har de även varit förband till Killerpilze.

2 kommentarer

Mein Zimmer

Tänkte ladda upp lite bilder på mitt rum...

 Min dörr, som jag har dekorerat så fint med en tysk filmposter, mitt Kärleksdhjärta från Kjesäter, en "Jag sover" skylt från Jiingi och textrader ur THs låtar.

På den blåa lådan, med grönt lock, har jag mitt smik (som jag kanappt använder längre) och hårprylar. På stolen hamnar massa smutstvätt och bakom posterna finns en låda som rymmer mina galma slkolböcker...

På den översta turkosa hyllan är alla de priser jag vunnit/fått igenom åren och på den undre är det b.la en sten från Island, en teckning och en låda jag gjort. Jungfrukistan innehåller en massa saker jag nog borde slänga, men inte vill...

Ena delen av min jungfru kista använder jag som natttygsbord. Jag har 2 väckarklockor, för jag vet bara hur en fungerar, min två handkrämer, typ 10 pennor, min Bibel, de böcker jag läser för tillfället och min dagbok.

Här är min säng. Ja, det är en Nalle Puh och TH kudde. Och ja, jag använder fortfarande mitt Lady och Lufsen täcke.

Mitt fönser, min orienteringsryggsäck, griffeltavla, "sittpuff" iklädd min lägerbålsfilt och alla mina tidningar till vänster.

Ramarna på den översta hyllan fick jag i julklapp av min vän Jennie. Under hyllorna står min CDspelare som jag fick i 9:års present och min skivsamling...

...och här är mina favoritdelar av den: "Zimmer 483 - Live in Europe", "Leb' die Sekunde", "Tokio Hotel TV - Caught on Camera!" , "Scream", "Jonas Brothers", "Fräulein Wunder", "Zimmer 483", "Schrei" och "Schrei - Live" .

Mitt skrivbord och boksamling, som för tillfället är relativt tomt.

Bakom dörren förvarar jag min morgonrock och gamla väskor.

Mellan dörren och gaderoben förvarar jag skönhetsprodukter som jag aldrig använder. Här är även den enda väggen som inte är täckt av posters. Än...

Och slutligen min gaderob med spegel. På speglen har både jag och min syster klottrat med kajal.
1 kommentar

Röster

Något jag, personligen, har börjat intresserat mig för det senaste är sångares röster. Ta Bill Kaulitz, i Tokio Hotel, mitt favoritband t.ex. Jag anser mig själv vara dödligt kär i hans röst. Den kan få mig att bara vilja gråta. Få min själ att slitas ur bröstet på mig under en kort stund. Den kan få mig att le nonstop i 4,20 minuter. Och det beror då inte bara på att han är medlem i mitt favoritband. Utan att hans röst är så speciell som den faktiskt är. Jag har alltid tyckt om hans röst. Från han var 13 och spelade in de första låtarna tills nu när man hör hans röst på de konserter de spelar. Självklart slits inte själen ur bröstet på mig varje gång, under varje låt. Utan mer när jag är på humör. När jag verkligen lägger märke till hur speciell hans röst är. Det händer mest på kvällen, när jag ligger ensam på mitt rum och inte kan sova. Då sätter jag ofta på en skiva. Det har blivit mycket Zimmer 483 på den senaste tiden. Just på grund av hans röst på denna skiva. Och framför allt för de två sista låtarna. Vergessene Kinder och An deine Seite (Ich bin da). An deine Seite just för melodin, texten och jag anser att budskapet går fram. Kanske inte lika tydligt som i vissa andra låtar. Men man får en anings bättre självförtroende. Den till hör en av de där låtarna jag ler till. Vergessene Kinder för att den verkligen berör, trots att texten sjungs på ett språk som bara tre länder i Europa talar.

Att slå så stort internationellt på sitt modersmål, så länge det inte är någon form av engelska, är stort!

               Självklart lyssnar jag inte bara på Tokio Hotel och tycker att det är bara Bill som har en väldigt bra röst. En annan sångare som jag anser har väldigt bra röst är Chanty i Fräulein Wunder. Ett ännu ganska okänt band utanför Tyskland, och kanske även okänt där? Hon har verkligen hittat sin genre, men har ändå ett brett område. Kan man säga så? Hela skivan, Fräulein Wunder, gör mig så himla glad! Mycket upptempo, men en del lugnare. Inte riktiga ballader.

Jag tror, eller snarare vet, att jag har en förkärlek till tyska. Jag försöker övertala min familj om att tyska är ett riktigt vackert språk. Vackrare än engelska. Tyvärr går det inte så bra. Jag tycker uppriktigt att det är ett vackert språk, med "riktiga" ord och ljud. Jag vill verkligen åka till Tyskland och jag är uppriktigt avundsjuk på min kompis som har flyttat till södra Tyskland. Att få gå runt i ett land och hela tiden höra ett av världens vackraste språk...


Jag lyssnar självklart bara inte på musik med tyska texter. I mitt musikbibliotek ryms låtar på svenska, engelska, tyska, franska och till och med en på persiska.

                      Ibland de svenska artisterna hör Håkan Hellström och Timo Räisänen mina favoriter. Det som jag tror gör dem så bra är att de verkligen har hittat sin genre. Det är det som gör hela bandet/artisten tror jag. Ta Håkan t.ex. Många säger att han sjunger falsk, till och med min tondöva pappa har kommit fram till detta. Det kan jag hålla med om. Men han har som sagt hittat sin genre och hittat sin röst. När Ola Svensson sjön "Kom igen Lena" i Idol 2005 lät det bra, just för att han har en röst, men inte alls på samma, bättre, sätt som när Håkan sjunger. Håkan han har hittat att han passar på upptemo och på scen. Han är en otrolig människa på scen. Han kan leverera och man blir så glad av många av hans låtar.

Timo, han till hör den majoriteten av musiksverige som sjunger på engelska. Och det tycker jag att han gör rätt i. I sitt samarbete med Lasse Lind sjunger han på svenska, och då höra skillnaden mellan hans svenska och engelska sång gör att man förstår varför han sjunger på engelska. Jag personligen tycker att hans röst är för grov för att sjunga på svenska. Men i hans engelska indiepop gör den sig jättebra! Även han är en sådan människa som har en extrem scennärvaro. Jag var på en minispelning med honom i sommars. Vi var ca 50 pers i publiken, knappt någon kunde texten, men gud ett sånt drag det var!


Det jag ville komma med denna text var nog igentligen ingenting speciellt, bara att dela med mig av mina tankar. Sen får du tolka den hur du vill. Kommentera gärna hur du har tolkat min text!



Bill Kaulitz, Tokio Hotel

Chanty Wunder, Fräulein Wunder

Håkan Hellström. Lisseberg 27/9-08

Timo Räisänen, Jiingijamborii, Scouternas 100-års firande

3 kommentarer