easyblue

Något jag, personligen, har börjat intresserat mig för det senaste är sångares röster. Ta Bill Kaulitz, i Tokio Hotel, mitt favoritband t.ex. Jag anser mig själv vara dödligt kär i hans röst. Den kan få mig att bara vilja gråta. Få min själ att slitas ur bröstet på mig under en kort stund. Den kan få mig att le nonstop i 4,20 minuter. Och det beror då inte bara på att han är medlem i mitt favoritband. Utan att hans röst är så speciell som den faktiskt är. Jag har alltid tyckt om hans röst. Från han var 13 och spelade in de första låtarna tills nu när man hör hans röst på de konserter de spelar. Självklart slits inte själen ur bröstet på mig varje gång, under varje låt. Utan mer när jag är på humör. När jag verkligen lägger märke till hur speciell hans röst är. Det händer mest på kvällen, när jag ligger ensam på mitt rum och inte kan sova. Då sätter jag ofta på en skiva. Det har blivit mycket Zimmer 483 på den senaste tiden. Just på grund av hans röst på denna skiva. Och framför allt för de två sista låtarna. Vergessene Kinder och An deine Seite (Ich bin da). An deine Seite just för melodin, texten och jag anser att budskapet går fram. Kanske inte lika tydligt som i vissa andra låtar. Men man får en anings bättre självförtroende. Den till hör en av de där låtarna jag ler till. Vergessene Kinder för att den verkligen berör, trots att texten sjungs på ett språk som bara tre länder i Europa talar.

Att slå så stort internationellt på sitt modersmål, så länge det inte är någon form av engelska, är stort!

               Självklart lyssnar jag inte bara på Tokio Hotel och tycker att det är bara Bill som har en väldigt bra röst. En annan sångare som jag anser har väldigt bra röst är Chanty i Fräulein Wunder. Ett ännu ganska okänt band utanför Tyskland, och kanske även okänt där? Hon har verkligen hittat sin genre, men har ändå ett brett område. Kan man säga så? Hela skivan, Fräulein Wunder, gör mig så himla glad! Mycket upptempo, men en del lugnare. Inte riktiga ballader.

Jag tror, eller snarare vet, att jag har en förkärlek till tyska. Jag försöker övertala min familj om att tyska är ett riktigt vackert språk. Vackrare än engelska. Tyvärr går det inte så bra. Jag tycker uppriktigt att det är ett vackert språk, med "riktiga" ord och ljud. Jag vill verkligen åka till Tyskland och jag är uppriktigt avundsjuk på min kompis som har flyttat till södra Tyskland. Att få gå runt i ett land och hela tiden höra ett av världens vackraste språk...

Jag lyssnar självklart bara inte på musik med tyska texter. I mitt musikbibliotek ryms låtar på svenska, engelska, tyska, franska och till och med en på persiska.

                      Ibland de svenska artisterna hör Håkan Hellström och Timo Räisänen mina favoriter. Det som jag tror gör dem så bra är att de verkligen har hittat sin genre. Det är det som gör hela bandet/artisten tror jag. Ta Håkan t.ex. Många säger att han sjunger falsk, till och med min tondöva pappa har kommit fram till detta. Det kan jag hålla med om. Men han har som sagt hittat sin genre och hittat sin röst. När Ola Svensson sjön "Kom igen Lena" i Idol 2005 lät det bra, just för att han har en röst, men inte alls på samma, bättre, sätt som när Håkan sjunger. Håkan han har hittat att han passar på upptemo och på scen. Han är en otrolig människa på scen. Han kan leverera och man blir så glad av många av hans låtar.

Timo, han till hör den majoriteten av musiksverige som sjunger på engelska. Och det tycker jag att han gör rätt i. I sitt samarbete med Lasse Lind sjunger han på svenska, och då höra skillnaden mellan hans svenska och engelska sång gör att man förstår varför han sjunger på engelska. Jag personligen tycker att hans röst är för grov för att sjunga på svenska. Men i hans engelska indiepop gör den sig jättebra! Även han är en sådan människa som har en extrem scennärvaro. Jag var på en minispelning med honom i sommars. Vi var ca 50 pers i publiken, knappt någon kunde texten, men gud ett sånt drag det var!

Det jag ville komma med denna text var nog igentligen ingenting speciellt, bara att dela med mig av mina tankar. Sen får du tolka den hur du vill. Kommentera gärna hur du har tolkat min text!

Bill Kaulitz, Tokio Hotel

Chanty Wunder, Fräulein Wunder

Håkan Hellström. Lisseberg 27/9-08

Timo Räisänen, Jiingijamborii, Scouternas 100-års firande