Vårddagen
Nej, jag har inte dött, trots att det är lätt att tro. Och jag trodde nästan det själv igår. Att jag skulle dö. "Jag avlider." - citat från mig igår vid 16-tiden. Sen ångrade jag mig och sa "Nej, det gör jag inte. Men nästan." Tilläggas ska att jag satt själv i köket.
Ta det från början. Vaknade av magont (inte illamående) igårnatt, vid två-tretiden, somnade om, vaknade med magont, sjukanmälde mig och ringde vårdcentralen som bad mig avvakta. Åt en liten tallrik fil och tittade på SVTflow (rekomenderar Full patte och Kärlekskoden). Tänkte äta lunch vid 14-tiden, men kännde verken aptit eller hunger. Äter lite blåbär med dextropur istället. Från klockan 15 har jag sanslöst ont i magen. Så ont att jag ligger på golvet och gråter. Mamma och jag packar varsin väska för att åka till Varbergs sjukhus akutmottagning. Bilresan är en plåga, minsta gupp i vägen känns i magen. Är framme vid 19-tiden och får träffa sköterska med en gång. Blir hänvisad till en brits då jag känner mig energilös och småyr. Lämnar blodprov och får dropp. Blir inrullad i ett rum, känner hur droppen verkar så jag kan gå och lämna ett urinprov (ganska udda känsla att "sitta fast i väggen" när man går på toa - droppet följde ju med in! Fick ingen droppställning, så jag fick öppna dörren för att hitta en sköterska som kunde hålla påsen när jag tvättade händerna). Sen blir det en lång väntan. Ligger på bristen i rummet, fryser (de mätte min kropstemperatur vid ankomsten till 36 grader..) och har ont. Efter en timme kommer en sköterska in med värktabletter som jag lyckas få i mig. Det hela börjar kännas bättre så mamma och jag löser alla korsord i Året runt-tidningen som fanns på rummet.
Vid tiotiden kommer sköternskan in och hör hur det är. Det hela är mycket bättre och hon berättar att det finns en läkare, den jag ska träffa, som har ansvar för typ allt - gyn, kirurg och barn vilket gör att det tar tid. Sen börjar en lång väntan. Mamma gör vad hon kan för att sova i stolen som hon sitter i. Jag löser soudoku för droppnålen gör att jag inte kan ligga som jag vill. Vid klockan ett kommer läkaren. Hon ser inget konstigt på mina prover. Inte mer än att jag har förhöjt värde av vita blodkroppar (inte så himla konstigt efter som jag mår dåligt och kroppen tycker tydligen om att göra sådana) och lågt blodsocker (hade ju inte ätit). Hon gav mig en akturemiss till Kungsbackas vårdcentral, så jag ska dit idag för att göra uppföljningsprover och sa att jag ska äta värktabletter så att jag kan sova. Hon ansåg även att jag verkade vara en normalbegåvad människa som skulle kunna bedömma vad jag ska göra och inte de kommande dagarna. Så jag var fri att få åka hem så fort de kopplade bort mig från droppet.
Vi var hemma vid två. Då hade jag fått hungern åt en tallrik fil och somnade vid tre. Var dock tvungen att gå upp igen vid åtta för att prata med vårdcentralen om tidsbokning. Nu mår jag under omständigheterna (lite sömn) bra. Har planer på att äta lunch strax, åka till vårdcentralen, packa inför läger och duscha hela mig för första gången på flera dagar. För jag ska på läger i helgen. Nej, inte alla fyra dagar. Snarare två, tre beroende på hur jag mår.